Livet kom emellan vår vänskap en period. Med tre dödsfall i familjen så drog jag mig undan och samlade energi till jobbet mer. För det behöver avverkas. Men så under en inspelning av våra kurser så blev jag förtjust i en vintunna som jag väldigt gärna ville ha till tomten. Så jag tog mig till Winery hotell och Stefan mötte mig där - inte för att aw:a utan för att hjälpa mig att välja. I en folktom lobby hittade vi den som fick följa med mig hem. Och på ett gäng meters avstånd lyckades vi få till den här bilden för att vi har så extremt långa tungor!😉 Ni anar inte ansträngningen bakom detta konstverk😂 Stefan tog ett glas vin (”vi är på Winery hotel”) och jag tog ett glas cola och tunnan med mig i bilen. Vi pratade i timmar om allt, planeten, situationen, våra liv och huruvida Stefan ska flytta från Södermalm närmare mig. Det hade gjort mig så glad. Många bor ju gärna inom tull och kompromissar bort ytan man kan få utanför. ”Jag behöver inte stan, jag behöver space” sa Stefan och jag förstår honom till hundra. Jag tror Gustav och jag bara kommer att flytta längre och längre ut med tiden. Natur, landskap och vyer. Vi kanske inte ens bor i Stockholm när vi blir gamla. Vi får se.❤️ Men det är så mysigt att ha hittat tillbaka till en av mina äldsta vänner. Det känns så tryggt och djupt på samma gång. Det är inte alla vänner man vet dagsformen på ett andetaget, eller tonfall. Det krävs några decennier och det har vi, min Stefan och jag. O Jag såg att några av er hade separerat! På väg till bilen såg Stefan och jag ett gäng kvinnor där en av dom hade glitter i håret. Vi trodde att det var en möhippa men kvinnsen hade träffats för att fira att en av dem äntligen tagit steget och separerat! Systerskapet alltså! Dom var så glada och hon såg så själsligt stark och lättad ut, man såg det i blicken.❤️ Så till er som vågar ta steget ut ur en relation som sänker er, all kärlek och beundran till er! ❤️🔥
