Det var ju mycket varmare idag än prognosen sa. Skönt med varma överraskningar, men jag höll på att smälta bort i mina jeans. Det var så skönt att hänga med Nando och Amanda. Vi tog promenaden till Winterviken och åt en lång lunch där. Sen promenerade vi hem till oss. Jag tycker att Nando är ett sånt fint namn. Jag är inte gravid än, men klurar redan på namn mest till killar. Visst är det fint nere vid trekanten, jag kan verkligen rekommendera den promenaden. Jag träffade ju min barndomsvän Robert som jag inte haft kontakt med på länge. Vi satt vid Winterviken och åt när Matheo ville ammas. Robert blev ju chockad, mest för att han trodde att Matheo var två år och några månader och fortfarande ammas. Det är säkert många som tror det, men jag har lärt mig att stänga av och bara tänka på mig och Matheo. Det är rätt skönt faktiskt, man har nog att tänka på som mamma. Det var hur som jätteroligt att hänga med Robert. Vi snackade gamla minnen från 1998 då han kom och hälsade på mig i London. Jag bodde och sommarjobbbade där och hade en pojkvän som hette William Blick. William var en svart 22-åring från Uganda och kunde prata i termer av "white party" som betyder tråkig fest. Jag tyckte det var fördomsfullt, men var galet kär. Så kom min långa snygga vita vän Robert Bexell och hälsade på mig. William: Robert, we're going to a nice club tonight with hot ladies. Robert ler: Sounds great! Så drog vi till den där klubben tillsammans. Bara det att det var en svart klubb och två meter långe vite Robert blev utstirrad och tjejerna var inte intresserad av en "white boy". Taskigt av William, men Robert och jag satt och skrattade åt det såhär 15 år senare. /Elaine, tänker att det nog var en lite obehaglig berättelse ändå, tänk om det vore det omvända.
