Om du har startat en plats på nätet där 1 miljon personer vallfärdar varje dag, då får du nog credd för det. Är du megasnygg så säger folk att det är därför folk vallfärdas. Och frågan är om folk hade vallfärdats till Sveriges största bloggare Kenza (har över en miljon läsare per vecka) om hon hade varit ful? Troligen inte, i sånna fall hade hon behövt kompensera med en riktigt vass penna. Men det finns många snygga bloggare och uppenbarligen är hon skickligare än de andra, och det ska man ge henne credd för. Utöver att vara en ”söt tös” som en del vill avfärda henne som, så tjänar hon cirka tvåhundratusen i månaden på sin blogg. Vad består bloggen av? Den består av vackra bilder på Kenza. Läsare runt om i världen vallfärdas till hennes blogg för att få en glimt en person många gärna hade sett ut som. Men vad är då maktfaktorn i att ha en blogg som främst fokuserar på yta? Varför ska till exempel en välja att annonsera på Kenzas blogg framför DN:s ledarsida? Jag minns ett samtal jag hade med min farfar Arne Bergqvist året 2007. Jag hade precis påbörjat min magisterexamen i retorik när jag fick ett erbjudande om att skriva min första bok ”Härskarteknik – den fula vägen till makt!” Helt plötsligt stod jag inför ett dilemma, D-uppsats eller bok för Bonniers, där valet var självklart för både mig och min farfar. Fast på olika sätt. Farfar: Det är klart att du ska skriva din D-uppsats och ta din fil.mag! Jag: Men jag pluggar ju för att jobba och nu har jag fått jobb. Farfar: Jo, men en fil.mag är en fjäder i hatten. Jag: Ja. Men en bok som säljer bra är en bunt pengar på banken. Man kan säga att DN:s ledarsida för visso är en bra exponering, men i jämförelse med exponeringen på Kenzas blogg så blir DN en fjäder i hatten och Kenza en bunt pengar på banken. Bloggar hon upp ett plagg så tar det bara en dag tills plagget är slut på lager hos samtliga återförsäljare. Det är makt. Men varför har inte DN den effekten? För att förstå Kenzaeffekten (och bloggeffekten) så bör man förstå hennes och andra bloggares läsare som till 99 procent är kvinnor. I USA har man förstått att för att få mest valuta för sina reklampengar så ska man rikta reklamen till kvinnor. Varför? Kvinnor bestämmer över 80 procent av köp som görs till hemmet, då pratar vi alltifrån mat, till kläder och även bilen. Kvinnan har sista ordet. Tänk dig då att du samlar en miljon av denna köpstarka målgrupp på en och samma portal. Det blir onekligen en maktfaktor som få kan tävla mot. Problemet är bara att bloggarna fortfarande är unga och deras utseende kan användas emot dem för att sänka annonspriserna. Trots att du har lättare i vardagen när du är snygg så visar studier att du har svårare att understryka allvar som till exempel en prissättning om du är för snygg. Men tvåhundratusen i intäkter i månaden är väl inte fel för en 21-årig tjej? Absolut inte. Men för en portal som har en miljon läsare i veckan så är tvåhundratusen något du skulle kunna ta för en annons i en vecka. Inte bara med tanke på att det är en miljon, utan också att det är en miljon köpstarka läsare. Men för bloggarna över lag så är det inte en fjäder i hatten som är ett problem, de bryr sig inte om några fjädrar som farfars generation gjorde. Däremot är de överdrivet tacksamma för gratisprodukter. De får en ny parfym skickad till sig med den generösa retoriken ”helt gratis mot att du bara bloggar om oss.” Så formulerar bloggarna en egensnickrad annons värd kanske 20.000 kronor mot en gratis parfym för kanske 400 kronor. Och så dumpas bloggmarknaden. Du luras att tro att du inte är mer än ett sött ansikte, när du egentligen är ett sött ansikte med mycket makt. Det finns i själva verket ingen motsättning i söt och makt, tvärtom så är det många gånger tyvärr en förutsättning. Bloggarna behöver lära sig förhandlingsteknik och argumentationsteknik, i deras fall är det enkelt. 1. Jämför bara ditt antal läsare med en tidnings läsare och jämför kostnaden ni tar på en annons. Du tar alldeles för lite betalt. 2. Vetenskapen är på din sida - du har köpstarka läsare. 3. Acceptera aldrig att blogga mot gratisprodukter som är värt en bråkdel av vad en annons kostar hos dig. 4. Akta dig för bloggportaler som vill "betala" med Middagar, mingel, kul och "du kommer har roligt med oss". Jag svarar dom en sak: Show me the money." Om de erbjuder mig att blogga för dem som erbjuder jag dem att betala rätt. Svar jag fick från en stor bloggportal som vill ha mig till deras bloggportal. Min fråga var "Vad betalar ni" Svaret: Köper man andra stycket som har man hamnat i bloggfällan som dumpar hela marknaden. Det är viktigt att genomskåda den retoriken. Sen tror jag personligen att bloggarna gör ett stort fel när de integrerar reklam i sina bloggposter. Det är en sak att ha annonser i bloggen, men har du det i det redaktionella - det som bloggaren skriver. Då sjunker trovärdigheten hos läsarna enormt och det är ju det bloggens värde står på. De vill läsa DIN blogg, men de vill inte att du förvandlas till en leendes skyltdocka då och då. Det är som att chefsredaktören på Aftonbladet plötsligt skulle förespråka produkterna som han annonserar. Ni ser ju själva vilken brist i trovärdighet det blir. När bloggaren går från skribent till skyltdocka, då är det risky business tror jag. Många är redan där, men det går att reparera den trovärdigheten genom att helt enkelt sluta integrera reklam i det redaktionella. Att jag skulle byta ut trovärdigheten som jag har byggt upp hos er genom att få gå på mingel, vinprovningar, events eller posera med ett gratis eller annonsköpt läppglans. Det är att underskatta min intelligens och jobberfarenhet. Ja, jag är äldre än en del bloggare, jag är dessutom retoriker. Jag skulle verkligen vilja förse storbloggare med argument för att få de priser som de förtjänar. Kenza, Bella, Paow, Tyra och alla ni andra är varmt välkomna att höra av er. Jag avskyr när man lurar yngre personer. Gör som Mark Zuckenberg gjorde när han fattade vilken makt han hade. Fast gör det på ert sätt. Jag tror att dagens etablissemang underskattar bloggarnas makt och när bloggarna inser sin makt, då tror jag det kommer gå mycket sämre för fjädrarna. Vad tror ni?
