På tåget hem igår så träffade jag Amelia Adamo. Vi är vänbekanta, något mellan vänner och bekanta. Jag kan berätta allt för henne, men vi umgås inte på regelbunden basis. Gud vad jag önskar att vi hade tiden för det för hon är verkligen den där kloka mamman alla vill ha. Det var vid nåt tillfället jag sa "Men vad ska folk tänka om det?!". Då log hon stort, tog mig mjukt på axeln och gav mig den bästa predikan jag har hört på länge. Här är delar av den: Det som är så skönt med min ålder är att man inte bryr sig om vad folk tänker. Jag kan dö om trettio, tjugo eller kanske till och med tio år. Jag har inte tid att fundera på vad folk tänker, jag är upptagen med att leva. - Amelia Adamo. /Elaine, ska också bli upptagen med att leva.
