Häromdagen anlände jag till Miss Voon 45 minuter innan mina väninnor. Jag tänkte på de där männen som brukar stå själva i baren och se helt bekymmerslösa ut. Sen vet jag inte om de är det, egentligen. De kanske känner sig som världens loosers som tvingades ut själva för de har helt enkelt ingen att gå ut med. Eller, så kunde ingen av deras vänner just den kvällen och så kände dem att Va fan, inte hela världen jag går ut ändå. De sistnämnda beundrar jag, så himla modigt. Jag är inte så modig. Jo förresten, när jag var trött att följa med Stefan på gayklubbar och han vägrade en straightklubb, då gick jag ut själv och hade sjukt kul. Men det var en trevande start tills ett franskt gäng förbarmade sig över mig och jag fick festa med dem. Phu! I förrgår behövde ingen förbarma sig, mina tjejer kom tillslut. Och vi hade så trevligt! /Elaine, fixar det sista sminket för sin biodejt med Gustav.
