Jag vet inte hur ni är men jag kan i smyg stå och beundra mina vänner. Tänka på allt vi har gått igenom och vart vi har hamnat. Som Faje, när han stod i sina fina kläder på ett fancy hotell med ett glas rött i handen bland massa kostymmänniskor. Då kunde jag inte hjälpa det, men jag blev stolt. Han har kommit så långt från Bredängs betong och blivit en makthavare i Sverige som delägare i bland annat restaurangen YUC och tidningen Nöjesguiden. Både han och jag blev mobbade under mellanstadiet. Tänk om den där lilla killen i Bredängsskolan hade fått se vilken cool, snygg och framgångsrik man han skulle bli som stor. Wow.
