Julen har för mig alltid varit ett skyltfönster där man fick titta in på den perfekta familjen utan sprickor. Jag stod utanför och jämförde min familj med den familjen som visades i reklamfilmerna. Mamma, pappa, två barn och lite släktingar. Alla log, hade råd med dyra presenter och var allmänt glada. Jag började ogilla julen för att den här "det-måste-vara-perfekt-stressen" drabbade så många inte minst mig. Med stela leenden gick man runt, men oftast blev det bra, ibland inte. Idag tänker jag på er som kanske inte har en perfekt familj. Som kanske lever ensamma. Har det taskigt ställt. Har taskig relation med familjen. Dåligt med vänner. Sitter ensam just nu. Jag tänker på er för att jag vet att just den här dagen är extra tung för alla oss som inte matchar familjen bakom skyltfönstret. Men försök att komma ihåg att du är i ett stort sällskap. Vi är väldigt många som inte har det perfekt på julafton. Du är inte konstig. Det är konstigt att du ska behöva leva upp till ett ideal där det krävs en man, kvinna och några barn. Gör din egen jul oavsett förutsättningar, se bort från skyltfönstret och tänk "Vad skulle vara den allra bästa julen i mitt egna skyltfönster?". Jag vill ändå önska dig en god jul och att dina jular framöver får bli perfekta, men på ditt eget sätt. Stora kramar från mig till dig
