Jag vill inte tjata, men jag har verkligen hjärtvärk av all den kärleken jag känner för Gustav. Det här året känns så himla bra. Jag har aldrig varit i en relation så länge så för mig är det verkligen en positiv överraskning att man kan bli nyförälskad på nytt. Jag har insett en sak som kanske kan hjälpa er andra att gå igenom knackiga perioder. För det är klart att vi gör det, det gör alla. Jag tror att ens känslor inte är så flyktiga som man kan tro, ens inställning styr mycket. I tidigare relationer har jag sett mig själv som en som suttit i publiken som en sorts domare och väntat på att min pojkvän ska jonglera. Oj vad de försökte jonglera, men jag underkände dem en efter en. Det är inte förrän jag blev ihop med Gustav som jag insåg att det inte kan vara så kul att vara tillsammans med en sur domare som inte bidrar till relationen. Vi "jonglera" underhålla den ihop. Man kan säga att jag verkligen har börjat jonglera. Jag funderar på hur jag kan uppvakta Gustav, göra honom lycklig och vardagsglad. Man kan säga att de positiva effekterna räcker och blir över till mig. Här är Gustav och syrran Hanna från festen igår. Hur gör ni för att underhålla relationen? Har ni det knackigt eller ljuvligt just nu.
