Hej vänner, jag har precis haft två underbara anförande på Kvalitetsmässan. Härliga publiker, jag blev så glad att jag nästan dog. Folk är så snälla. En kvinna kom dock med lite tråkig kritik, hon sa att hon skulle köpa min bok men ångrade sig när hon såg omslaget. Och det här mina vänner, är ett exempel på när feminismen går för långt, över gränsen och börjar förtrycka kvinnor. Hon tror att hon är feminist men egentligen är hon något helt annat - vilsen. Hon: Du säljer dig på omslaget. Jag: Hur menar du att jag "säljer" mig. Hon: Ja men du står där med en gnistrande åtsittande blå klänning som är alldeles för kort och ser snygg ut. Jag: Den är ju verkligen inte kort, jag har rätt långa ben så den kanske ser kort ut, men det tror jag inte. Hon: Ja men så sitter den tajt också. Jag: Du, hade den suttit tajt på någon med små bröst så hade du inte sagt ett skvatt. Sen är det inte ovanligt att författare pryder sina omslag och försöker se bra ut på dem. Är man en kurvig och kanske snygg tjej så "säljer" man sig helt plötsligt. Hon: Jag tycker det. Jag: Det är tråkigt tycker jag. Andra kvinnor som lyssnar på konversationen: Vi håller inte med henne Elaine, va snygg och ha snygga kläder! Du kan inte rå för att du är snygg och det är inget som är "säljigt" i det. Jag: tack. /Elaine, blir faktiskt förbannad på kvinnor som sätter offerkoftan på de kvinnor som tycker det är kul att vara snygga.
