Och den går på repeat. Det är så tröstande att ha den färsk. Usch vad jag saknar honom. Farfar, snart har ett halvår gått, Nej, att du är borta har jag fortfarande inte förstått, Du finns fortfarande kvar i min lur, Tänker att snart ringer du med lite tur, Jag ringer dig ofta fast bara mentalt, Sex sex två sju noll svarar du och de andra siffrorna ja du säger allt, Rösten låter krispigt klar som ett färgstarkt löv från en sprakande höst, Jag hör dig kristallklart för i mitt hjärta har jag spelat in din röst, Det finns de som inte förstår, Jag fick ju ha dig i så väldans många år, Jag är så tacksam för det, Samtidigt som tacklandet av saknaden hur det ska gå till, vem vet. Jag vet inte om du sitter på en bänk i det där vackra landskapet farfar. Nej jag vet inte mycket, men varje natt försöker jag drömma om dig. Jag önskar innerligt att våra själar möts och vi får prata litet. Just nu spelar jag mest upp gamla minnen och samtal som vi har haft. Farmor Inger berättar om er tid och ger mig därigenom nya. Men saknaden av dig gör ont min älskade farfar. Jag kände dig så väl att jag vad du hade sagt tillbaka från djupet av ditt hjärta med leende på läppar och glädjetårar i ögonen: - Jag saknar dig med flicka lilla."
