Lady Dahmer drog vidare på mina spekulationer kring bloggens överlevnad. Hon spann vidare på bloggens eventuella död och drog upp Instagram som en av orsakerna till bloggdöden. Jag förstår hur hon tänker. Instagram är så enkelt, så "instant". Den laddar upp och gör fina bilder med en gång. Plus att du får interaktion på en gång. Belöningssystemet för oss som driver på sociala medier går mycket snabbare på Insta. Du får likes på några sekunder, kommentarer på minuter, engagemang i flera dagar. Instagram är på en armlängdsavstånd medan bloggen snarare är en kilometers promenad innan någon säger något. Belöningen tar längre tid. På insta behöver ni inte skriva in era namn, det är lättare att engagera sig för man är ständigt inloggad. Ni kan tagga vänner skicka inläggen utan att behöva dela på facebook eller klippa och klistra länken. På insta ökar jag med cirka 150 följare per dag just för att folk taggar loss och tipsar vänner om det som jag skriver. Tekniken på bloggen gör det mer krångligt. Jag önskar att allt vore tekniskt lättare på bloggen, ungefär som Insta. För jag akn säga att bloggen är rolig för att jag får rensa skallen och skriva av mig. Men jag vill ju inte skriva av mig utan att känna att det landar hos folk. Så jag är inte bara tacksam över att ni är här, jag är tacksam för er som orkar reagera, kommentera eller ens hjärta ett inlägg. Den där lilla siffran i hjärtat under inlägget betyder faktiskt mycket för motivationen hos mig som bloggare. Och era kommentarer ger mig nya tankar och därmed mer blogginlägg. Så nog överlever vi bloggdöden, men jag kommer nog inte att blogg för alltid. Jag är ju sugen på ett liv helt IRL. Telefonsvarare, mobilparkering och allt det där som var så gött på 90-talet.
