Dagen jag har fruktat i två år anländer imorgon. Det har inte varit en lätt resa. Jag är rädd av olika skäl. Rädd för hur den kommer att tas emot. Rädd för hur folk kommer se på mig efteråt. Kommer jag för alltid ha en offerkofta på mig eller kommer jag tvärtom att ses som stark? Rädd för att den... Äsch. Vi skiftar fokus från rädd till vad jag hoppas på istället. Jag hoppas på att folk kommer bli utbildade av boken och göra skillnad i barns vardag. Jag hoppas att världen kommer förändras till det bättre för barn - mycket bättre. Jag hoppas att folk kommer se mig som stark. Jag hoppas att all fokus kommer vara på barnen❤️ - inte mig. Imorgon klockan 10.20 kommer Nyhetsmorgon att ägna 30 minuter åt detta tema. Jag kommer vara där och diskutera saken med andra gäster. Jag kommer inte vara retorikexperten, jag kommer vara Elaine. Gomorron Sverige och andra medier väljer att inte uppmärksamma min bok av lagliga skäl. Jag har förståelse för det intellektuell samtidigt som jag måste erkänna att barnet i mig tar det djupt personligt. För någonstans säger deras handling mig att jag och alla andra barn ska stanna kvar i tystnden, i mörkret. De ser åt andra hållet med lagboken som skäl. Inte en sekund tänker de att lagboken har fel. För att ändra ett system som är fel så måste man trotsa det genom att göra det som är rätt. Jag är evigt tacksam för att Nyhetsmorgon och andra medier gör det. Vi ses i morgon. Då börjar en ny tid, en ny era.
