Jag har en fråga till dig. När jag ser mig själv om 5 år, så vill jag göra det som du gör. Åka land och rike runt och tala om strategisk konflikthantering och vad vi kan vinna på att bli bättre på att samarbeta. Vad skulle du ge mig för råd, för att komma dit? Vilka steg behöver jag ta på vägen? I och med att du är där, så tänkte jag att du vet. Du vet vilka steg som fört dig framåt och vilka som du anser jag bör satsa på. Har böckerna varit avgörande? Har medverkan i tv varit avgörande? Och vilka steg är det på vägen dit i sådana fall. Tusen tack på förhand om du skulle vilja svara här eller i bloggen. Ulrika Först och främst så var det en destination till böckerna, tv och allt det jag gör idag. Det började med att jag satte mig och pluggade i fem år - retorik för hela slanten. Så först och främst skaffade jag mig den kompetens jag behövde för att göra jobbet. MEN, det är så mycket annat som spelar in. Relationerna. Jag klippte med dem som tyngde ner mig, inte trodde på mig och sa att "Men Elaine, ska DU bli retorikkonsult. hahaha!". För att nå mina drömmar hade jag inte råd att omge mig med folk som drog mig tillbaka. Målen. Jag började skriva ner mål rätt fanatiskt för tio år sedan. Vilka ville jag retorikträna, jobba med och hur mycket skulle jag tjäna. Jag satte skyhöga mål, vad är poängen med att drömma blygsamt? Målen genomsyrar hela mitt liv alltifrån karriär till att hitta min prins - jag gjorde ju en prinslista. :) Modet - Jag såg till att söka jobb och uppdrag som jag verkligen ville ha men egentligen inte vågade söka. Jag kontaktade potentiella kunder - bara sånna som jag ville jobba med. När mina lärare på Södertörns Högskola sa att jag skulle söka jobb för att retorikträna studenter på Komvux så kontaktade jag istället Svt:s Nyhetsredaktion och de nappade! Galet för en nykläckt student på 24 år. Visst jag blev nedtryckt av en känd kvinna väl på plats, men det gav mig idén att skriva boken Härskarteknik. Komplimangerna - Jag började absorbera allt positivt som folk runtomkring mig sa. Sa någon att "Du kommer gå hur långt som helst" så sög jag in det till mitt innersta, och trodde naivt på det dom sa. De som sa "ja, vi får väl se hur det går för lilla dig", de gjorde mig bara revanschsugen och jag tänkte att "Vänta bara till du ser mig retorikträna och/eller kommenterar makthavarna i Sverige". Så jag slutade ta illa upp av dem som sa nedlåtande saker, de gjorde mig bara mer motiverad att ge dem långa näsor i framtiden. Som en retoriklärare som tyckte att jag skulle bli biologilärare istället för retorikkonsult- "Det skulle passa dig Elaine, då får du användning av retoriken ändå". Jag gav henne ett mentalt långfinger och när jag sprang på henne för något år sedan så hade hon även en lång näsa. Hon: Oj vad bra det har gått för dig. Jag: Tack! Ja, jag övervägde ditt förslag om biologilärare, men det var nog inte för mig ändå. Hon skrattar nervöst. Jag skrattar glatt. Tv, böcker har inte varit avgörande för min karriär, det har varit en del av min karriär och vägen dit är det ni läst om innan. Skaffa kompetensen, omge dig med inspirerande och stöttande personer, våga söka uppdrag/jobb som ni inte vågar söka, ta in alla komplimanger och få jag-ska -visa-dig-andan åt dem som försöker trycka ner dig och sätt mål! Yes you can!
