God söndag mina förlorade får. Japp, idag är det ett kristet inlägg. För för första gången på säkert tio år så vågade jag mig till kyrkan. Och inte vilken kyrka som helst - en frikyrka! Jag vågade inte gå dit själv så en vän var snäll nog att offra sig för min skull. Kanske fel att säga i sammanhanget men HELVETE vilken bra predikan det var. Om politikerna skulle haft en smula av den retoriken Andreas Nilsen har så skulle de vinna val. Andreas tror på det han säger och varenda ord han predikar kommer från hjärtat. Nu förstår jag varför jag fastnade i pingströrelsen, det är riktigt bra retoriker där. Men jag tror att man måste ta allting med en nypa salt. Det finns de som sväljer budskapet med hull och hår, de är okritiska och inte mogna lyssnare. Så som jag var för 12 år sedan då jag hade brutit upp med min pappa och behövde en pappa i himlen. Karisma passade som handen i handsken i mitt liv då. Jag var okritisk och blev fanatisk i min tro. Nu känner jag mig grundad, lugn och inte träffad av precis allt Andreas Nilsen säger. Andra kanske gör det och det är ju kul för dem. Jag kan tycka att de som välkomnar in en i kyrkan kanske har lite väl glittrande ögon, men det är lugnt. De finns överallt, de som är fanatiska anhängare oavsett om det är ett fotbollslag, ett politiskt parti eller en religion. Jag tycker alla ska ta ett chill pill, det skulle jag också ha gjort för 12 år sedan. Jag kan varmt rekommendera Hillsong om du inte är en svag själ som har lätt för att bli en sektmedlem. De som överger sina liv, vänner och familj för en kyrka. De som tänker "vi mot dem", de som tror att den befintliga övertygelsen är den rätta för alla. Den personen ska nog chilla med Hillsong. Men för mig som "know the drill" så är Hillsong faktiskt fint. Retoriken var så bra att jag inte ens tänkte på den. Creepy på ett sätt och underbart på ett annat. Tom min ateistiska vän kunde ta till sig budskapen "minus Jesus och Gud". Några formuleringar som träffade mig: "Det finns ett liv som är över logiskt" "Det olevda livet inom dig som väntar på att vilja levas." "Alla har misslyckats, minst en gång. Var inte rädd. Res dig upp igen." Jag har inget problem med Andreas Nilsen utan det jag har problem med är anhängarna av kyrkan. De som har gått lite bananas, har glittriga ögon och ser en som förlorad. Men jag skulle kunna blunda för dem för att höra Andreas snacka. /Elaine, kliver på löpbandet för söndagens träning.
