Jag läste ett blogginlägg där Odd lyfter upp en rätt elak kommentar. Han förklarar att den rinner av honom och att man blir rätt känsloskadad som bloggare - man kan inte ta in allt menar han. Jag håller med samtidigt som jag inte gör det. Jag tycker inte att jag har blivit känsloskadad snarare att jag har blivit mer hårdhudad. Ni är ju så himla bra läsarskara så skulle jag inte ta in era kommentarer så skulle jag ju förlora massor. Ni gör mig glad, betänksam, ni får mig att tänka om, ibland gör ni mig irriterad, förbannad, men för det mesta så gör ni mig glad. Jag tror det är därför vi har hängt ihop så länge. Jag gillar att vi kan bråka och komma över det, att det inte blir en tragedi av ett groll. Men när jag började att blogga var jag nog mer ängslig.... En elak kommentar kunde förstöra en hel dag. Nuförtiden kan den göra mig irriterad. Men då är jag nogrann med att inte ta med mig den energin hem utan tar det direkt med den som gett mig den dåliga energin. Jag har inga problem med att kalla någon idiot om jag verkligen tycker det. Ni andra mer förstående varelser av "idioten" som tycker att jag kan vara mer diplomatisk/finkänslig. Jag kan tycka att ni är fina varelser men jag lyssnar på med ett halvt öra i affekten. Jag känner mig trygg med att vara mig själv här och förlorar jag några följare på grund av det så är det värt förlusten. Jag tycker inte man ska kompromissa den man är för att vinna likes. Du och jag är ju unika❤️. Vet inte vart jag ville komma, mest säga att jag är mer hårdhudad men absolut inte känsloskadad - ni berör mig helt enkelt och till 99.9% av gångerna så är det på ett bra sätt. Puss på er finingar och tack för att ni är här.
