Jag skrev en krönika om generationsskillnader och jag blir så glad när jag får nämna min älskade farfar i himlen. Gud så jag saknar dig. Noll åtta, sex sex två, sju noll…” så svarade alltid min farfar Arne Bergqvist när jag ringde upp honom. Vad jag kan sakna det ljudet och sörja att jag aldrig spelade in det. Farfar var född 1921, i en helt annan tid, samma plats men Sverige var då ett annat land. För min farfar var ”fjäder i hatten” ett vedertaget begrepp och strävan, för mig var ”pengar på banken” en bättre morot och inte bara det – att jobba med det jag brann för. - Du är inte klok, sa alltid farfar och skrattade åt mig med både kärlek och bekymmersrynka. Det är inte konstigt. Det är skillnad på att växa upp under den stora depressionen mot att växa upp under det glada 80-talet. Vad som var riktiga jobb då var en självklarhet. Idag däremot, så kan du vara något så diffust som key account manager eller retorikkonsult och ändå kalla det riktigt jobb. Jag har alltid ogillat polemiken som samhället bygger upp mellan äldre och yngre. ”Gubbar” har alltid presenterats som ett hot när jag klivit in på arbetsmarknaden. Men eftersom min farfar Arne var en gubbe så hade jag svårt att likställa äldre män som onda. Och äldre kvinnor skulle tydligen vara hotade och känna konkurrens mot ”såna som mig”. Jag är glad att jag struntade i samhällets inbyggda förakt mot andra generationer och åldrar. Istället för att förakta generationskulturer främmande den egna, så har jag valt att lära mig de olika generationskoderna. Man kan säga att jag, tillsammans med alla som bejakar andra generationskulturer, har knäckt generationskoderna. Jag tror att företag skulle tjäna på att göra det samma. Likt historiens i mitt tycke skickligaste retoriker Martin Luther King så har även jag en dröm. En dröm om ett Sverige där du inte definieras efter de antal år du har varit verksam i arbetslivet utan efter den kompetens du besitter. Jag drömmer att uttryck som ”du har inte jobbat här så länge” eller ”du har nog jobbat här för länge” utrotas för all framtid. Jag längtar tills folk får upp ögonen för åldersrasismen och bekämpar den genom att ständigt vara mån om arbetsplatsens generationsmångfald. Det finns inget bäst före datum för den erfarenhet äldre kan tillföra eller det sprudliga nytänkande som de yngre kan bidra med. Hur ser det ut med generationsmångfalden på din arbetsplats? Om det är svårt att rekrytera 80-talister för att ”de inte har förstått” så skulle jag snarare säga att ni borde tänka på er retorik – hur pratar man bäst med 80-talister? Jag tror att fördomarna om andra generationer kan bli barriärer i att kunna kommunicera med dem. När jag valde att strunta i föreställningar om dryga gubbar och avundsjuka tanter så såg jag inte röken av dem. De äldre männen kom med feedback och råd för att nå folk från deras generation och de äldre kvinnorna banade väg för mig genom att berätta hur de lärt sig tackla hinder i min ålder. Jag fick en genväg till lösningen av all problematik yngre möter i sitt arbetsliv. Och det var så enkelt som att inte se äldre som ett problem utan som en hjälp för att just förstå mig på äldre. Finns det en generation du inte förstår dig på? Jag har den perfekta lösningen! Prata med en som tillhör generationen och fråga hur du bäst kommunicerar med dem. Kliv in i generationskulturen, det är en så mycket trevligare promenad än den i föraktets träsk. Min promenad ledde till att jag ordnade en blinddejt åt farfar fyra år innan han dog. Hans Inger, också född på 20-talet, var en äldre dam han fick vara kär i sina fyra sista år. Jag håller tummarna för att någon gör det samma för mig om det skulle behövas om en femtio år. - Elaine Eksvärd.
