Ni minns ju hur jobbigt jag tyckte det var. Det är märkligt att storbloggar inte förstår effekten av det som de skriver. Klart att det påverkar oss. Tänk om alla storbloggar ägnade ett blogginlägg om dagen åt att raljera eller prata nedsättande om andra. Vi skulle kunna förstöra liv tillsammans. Tack och lov är det inte så. Jag har faktiskt inga planer på att sluta blogga längre. Jag tror mig ha hittat ett bra förhållningssätt till det nu. Bloggandet får mig att må bra och jag är så glad över de kampanjer och möjligheter jag kan göra tack vare denna. Att det finns en stor plattform på nätet som har en fin stämning. Jag har inte hjärta att ta bort det. Sen att jag inte behöver vara så himla ytlig utan får tycka och tänka till om saker som terrordådet och att det uppskattas och delas. Det betyder mycket. Jag hade självdött om ni bara hade velat ha mig i snygga outfits och ett hem fixat till en hemmet annons varje dag. Läsarantalet ökar när jag tycker till ibland. Så kul att ni vill ha lite hjärna och inte bara lättsamma saker. Haha. Men hade det varit ständig debatt så tror jag ni hade tröttnat rätt snabbt. Det ska förresten vara en manifestation mot terrorister och rasister idag. Jag har blivit ombedd att hålla tal, men jag känner att jag måste backa. Jag kan inte ta alla strider här i världen. Jag måste tänka på min familj. Att ställa mig i skottlinjen för rasister eller terrorister är inget jag orkar just nu. Jag kan skriva vad jag tycker och så som jag gjort i helgen med mina texter, men min kamp just nu är för sexuellt utnyttjade barn. Jag kommer såklart tycka och tänka om annat, men det finns andra fantastiska talare som kan ta ordet. Är det förresten ok att låta barn smutta på te? Evelyn älskar det. Men jag har en massa mjölk så det är väldigt utspätt.
