Jag tog en promenad med mig själv, Prövade att sitta på olika stenar, Tog kort på färgglada grenar, Hälsade glatt på dom som joggade förbi, Jag var förresten inte själv, det var knodden, ja det var vi. Jag vaggade fram genom skogen och hörde något som gav mig lite svindel, Blev lite generad när jag förstod att det där, det var bara vinden, Tänk att man skyndat så mycket att man glömt hur det låter, Usch Elaine vad du stressat dig men det bra att du stannar upp och dig själv förlåter, Jag åt en middag med mig själv, Lite märkligt var dedära, för jag var omringad av par som var jättekära, De tittade med lite medömkan på mig, Jag kände mig ledsen en stund men så kom jag på en grej, Jag är ju mitt bästa sällskap de skulle bara veta vad de dissar, Att vara bundis med sig själv är det många som missar, Jag log stolt och sträckte på min rygg, Ömkande blickar förvandlades till leenden för de såg att jag var trygg. Jag ska sova i ett prinsessrum alldeles själv, Ingen prins Gustav vid min sida, Men jag har vår lilla knodd i magen så jag behöver inte lida, Tiden med mig själv ska ju vara det bästa, Men jag gifte mig med Gustav för att han slår det mesta, Men när jag sitter här i hotellrummet alldeles stilla, Så inser jag att dejta Elaine, det är inte så illa. :) Godnatt mina bloggvänner, Se till att ert egna sällskap slår alla andra ni känner. Puss & Kram Lejn.
