Elaine. Jag har läst din blogg länge och tycker att du verkar vara en sån oerhört fin människa. För åtta veckor sen hände något i mitt liv som gjorde att jag inte orkade läsa mer. Det gjorde för ont att läsa om den fantastiska kärlek du delar med din man, ditt barn, din familj. Sån kärlek som jag trodde att jag hade. Ett sånt liv som jag trodde att jag skulle få. Han som skulle bli min framtida man, pappan till mina barn, lämnade mig en vecka efter att vi skickat ut bröllopsinbjudningar. Vi hade varit tillsammans i nio år, sen vi var sjutton. Jag trodde att vi var lyckligare än någonsin. Tre veckor senare uppdagades det att han hade träffat en annan kvinna. Han flyttade direkt hem till henne. Fyra veckor efter att vi skickat ut bröllopsinbjudningar flyttade han ihop med en annan kvinna. Jag fungerar inte längre. Vet inte hur jag ska kunna ta mig upp härifrån. Trots att han behandlat mig så vidrigt, kan jag inte sluta älska honom. Jag såg ingenting, märkte ingenting. Han sa att han längtade tills vi skulle gifta oss. Att han längtade efter att skaffa barn. Att han älskade mig mer än någonsin. Hur tar jag mig upp härifrån när allt jag kan tänka på är att jag måste få honom tillbaka? Jag har nu börjat läsa din blogg igen, försöker tänka att jag kan vara glad åt andras lycka, även om jag har ont i hjärtat. Ta hand om din fina familj – och ta inget för givet! Du har blivit grundlurad. Ett sånt otroligt svek och en blixt från klarblå himmel rakt ner i hjärtat. Jag bryr mig inte om hur mycket ditt ex hjärta slår för den andra personen. Men att praktiskt taget lämna dig när ni mentalt har gått fram till altaret och till och med skickat iväg inbjudningskort det är mer än jag kan förstå. Men jag tänker inte förstå. Var ledsen gråt tills tårkanalerna torkar. Du har mycket att sörja. Alla drömmar ni byggde upp som han på en dag raserade för att... han inte vill mer. Det är fakta och det är fakta som hjälper en framåt. Som du skrev på din blogg så är det dag 1 och om ett år är det dag 365. Du är så jävla stark som har bestämt dig för att kämpa, men accepterar sorgen på vägen dit. Sen när du inte kan gråta mer, kära fina du. Då är det dags att bli arg, riktigt arg, på honom och hur han har lurat dig. Låt inte andra ta del av den ilskan för den kan HAN gott ha. Skicka sms, mejla, ring och berätta hur otroligt elak han har varit. Inte för att få honom tillbaka utan för att du ska kunna gå vidare utan ilskan som han har orsakat. Den bitterheten, det sveket vill du inte ta med dig till framtiden eller nästa förhållande. Ja, det kommer komma ett sånt. Men det behöver du inte tänka på nu. Du vill inte kliva in i det förhållandet med skiten och traumat som ditt ex lämnade efter dig. Terapi är inte heller fel. Sen när du har varit arg så är det dags att börja drömma om det liv och den man du vill ha. Just nu så tänker du att det är ju ditt ex. Ja det var det. Fast inte riktigt. Du är kär i och älskar den du trodde att han var. Det visade sig vara en lögn. Din prins är någon som kommer älska dig på det sätt du förtjänar och till och med mer. När jag var hjärtekrossad så tittade jag på andra lyckliga par och skickade en beställning till Gud/universum och sa "det där vill jag ha". Sen gick jag runt, ensam men ändå med en gnista av hopp i bröstet. Sen kära lillasyster på bloggen. Sen kom Gustav. En man så mycket bättre än han som lämnade mig för en annan. Hade någon frågat mig där och då, nydumpad och eländig om jag inte hellre velat ha Gustav så hade jag skrikit ALDRIG I LIVET; JAG VILL HA BORIS!" Men det är för att man inte är rationell när hjärtat är krossat. Ett krossat hjärta kan inte tänka, det är då hjärnan får kliva in i matchen och göra läkandeprocessen bättre. Jag tycker du gör ett bra jobb fina människa. Det positiva är att du inte kommer få barn med en lögnare. Han hade lika gärna kunnat lämna dig för en annan när du satt höggravid. Du är 27 år, tiden är på din sida om man ska vara krass. Vill ni ge vår bloggsyster stöd så hittar ni hennes blogg här. Fina, tunga och ärliga texter som är det livet ibland innehåller. /Elaine, sitter med ett hjärta som en gång var nersmulat i tusen bitar, men dunkar för fullt och ännu mer åt sin prins Gustav,