... Att det krävs fler ansiktsmuskler för att se arg ut mot att se glad. Ändå kan några tangenttryckningar aktivera antingen båda ansiktsuttrycken - det krävs så lite. När du sitter där med ditt lilla eller stora tangentbord, som läsare av en blogg så kan du enkelt få en person att le eller se ledsen/arg ut. Vilket bidrar du med? Jag skulle säga att majoriteten av bloggvännerna bidrar till leenden, men så finns det en skara bloggläsare (pytteliten på min blogg, stor på andras) som sprider hat på nätet frågan är varför vi som bloggar snappar upp det negativa. Det krävs ju fler muskler för att göra ett negativt ansiktsuttryck, knappt något alls för att le - men varför absorberar vi bloggare skit när vi kan skita i skitstövlarna? Av 71 kommentarer till mitt inlägg om pedofiler så var det en som var negativ och respektlös. Den åkte rakt in och aktiverade alla mina negativa ansiktsmuskler. Ni var betydligt fler med konstruktiva åsikter som också gick in, men jag kunde inte sluta reta mig på den här. Sen skrev jag om fenomenet "perfekta känslor". 35 underbara kommentarer som gav mig 35 leenden, men en liten kommentar från Emma M, som har kommenterat syrligt förut och som förmodligen är sjukt uttråkad i Finland där hennes IP-adress pekar, hennes kommentar lyckas ändå få mig att bli irriterad. Behöver vi få bort näthatarna? Nej, de kommer alltid att finnas kvar. Trygga bakom sina tangentbord, "osynliga" (tror dom). Men problemet är inte dom, problemet är att vi som bloggar absorberar dom och undrar hur dessa sjuka människor tänker när de får en kick av att sprida elakheter på nätet. Som det här inlägget gör säkert att Emma Magnusson sitter och småler över att hennes elakheter faktiskt berörde mig. Men det är ingen nyhet, alla som bloggar blir berörda av de som kommenterar. Det är en konst att låta skiten rinna av. Isabella behärskar den konsten, hon har inget val för hade hon absorberat skiten så hade hon inte bloggat nåt mer. Jag ska lära mig konsten att låta skiten rinna av, men överväger skiten någonsin det härliga på bloggen, då kommer jag skita i att blogga. Men det är ju lååååångt ifrån fallet idag, så vad är problemet? Problemet är att jag har haft lite pissig helg och därför snappat upp en del skit, så är det när man mår dåligt. Du kan få 1000 leenden och en elak min som fastnar. Nu är det en ny veckan och jag ska absorbera leenden, era fina kommentarer - vad är annars poängen för er att skriva dem? Jag är så tacksam för er och det ni skriver, just i helgen var jag för ledsen för att ta in det, men nu är det en ny vecka. Och jag har börjat läsa om era kommentarer en efter en och vet ni vad? Ni får mig att le! ❤ tack för det❤ "Happiness is a state of mind - be open to kindness and cut off the bullshit."
