Jag såg Margaux använda ett filter som fler testar nu som heter Pillowface. Så här såg jag ut med det. Det här är inte ett inlägg som är emot plastigkirurgi utan jag skulle vilja lyfta fenomenet dysmorfofobi. Störningen innebär att man har en bild av sig själv som inte stämmer, samt att man lider extremt mycket av sitt utseende, i så stor utsträckning att det sociala livet blir lidande. Sjukdomen yttrar sig genom en besatthet för en viss defekt, påhittad eller existerande, på kroppen. Personen är fullt upptagen och besatt av en eller flera delar av sin kropp. Vanligtvis föranleder syndromet att "ritualer" formas, till exempel att man utför olika skönhetsbehandlingar, tränar onormalt mycket, brukar anabola steroider, gör plastikoperationer etc. Vissa drabbade anser sig "beroende" av just plastikkirurgi. Även övrig kroppsmodifikation, som till exempel tatueringar, är inte ovanligt. - källa wikipedia. Så det kan ta sig i uttryck i form att för mycket plastik, för mycket anabola (som man ju inte ska ta alls) och att man bara stannar hemma för att man tycker att man är för ful (!) för att vistas bland folk. Visst är det sorgligt! Jag har fått det berättat för mig att kirurger borde vara pålästa på fenomenet så de inte pumpar någons läppar för pengarnas skull utan också tar hänsyn till de etiska och moraliska aspekterna kring detta. Jag blev kontaktad av fler personer som tackade för att jag uppmärksammade det som de led av. Så starkt av dom att berätta. Det var absolut inte alla som opererade sig men som stannade hemma i tron att deras ansikten inte får utsätta andra för deras fulhet. Jag såg en amerikansk kändis som såg ut som jag ser ut med filtret pillow face. Jag såg hur hon såg ut innan och hur hennes ansikte liksom byggts ut och fått som ett större skallben till följd av alla fillers. Är det ”bara Lite till” som blir de där många bäckarna små som leder till en stor å? Utseende är en känslig sak och jag tycker inte man ska lägga sig i. Men hade jag lidit av denna störning och lagt en massa pengar på att bokstavligen misshandla mitt ansikte till oigenkänning så hade hag - trots att det hade gjort ont - velat att nån jag älskar sa något. Hade ni velat att nån sa till er om ni led av det? Känner ni någon som lider av det? Tycker ni många tappat det i skönhetsindustrin - är pillowface mer regel än undantag när folk gör ingrepp? Jag tror inte det för de som gör det bra märker man nog inte ens på att något gjorts.
