Jag pratade länge med Marie igår. Min älskade Marie som aldrig dömmer utan alltid inspirerar. Hon är en sån där storasyster som gör att framtiden inte stressar mig. Hon gör inte saker som pekar på att framtiden stressar henne. Hon har kvar varenda skrattrynka, lever gott och sunt och vill inte prata om botox för att hon inte har så bra saker att säga om det. Men jag sa att jag gärna pratade om det och ville höra hennes tankar om varför det känns fel med det. Jag är en smula rädd att skriva om det då det finns massor av folk i min närhet och säkert som jag ser var och varannan dag som botoxar sig. Jag dömer ingen. Jag vill heller inte förlöjliga någon. Utan jag vill bara berätta varför jag tror det kan vara skada för den som botoxar sig. Det första språket vi lär oss som barn är kroppsspråket. Vi är experter på det och lär oss läsa av minsta lilla nyansskillnad i ansiktet, kroppen, avstånd och mycket mer. Det är där vi kan känna att vi klickar med någon för att personen uttryckte samma förståelse som vi själva kände. Och vi såg det i uttrycket i ansiktet. Att förlama delar av musklerna i ansiktet är att kapa av det som kommunicerar vem du är och vad du känner. Man brukar säga att själen bor i ögonen, men ansiktet är själens spegel. Vi ser vem du är i ditt ansiktes uttryck. Om du inte har uttryck så ser du rätt själlös ut och det väcker... obehag. Det är klart att jag har sett botoxade personer och hur vackra de kan vara. Estetiskt vackra, men själsligen döda ibland. Jag tycker att många av dem lämnar mig med en känsla av obehag som jag inte kan sätta fingret på. Skrattade vi tillsammans nu eller var det bara jag som tyckte det här var kul, för din mun ler men dina ögon kan knappt röra på sig. Är ni med på vad jag menar. Jag har träffat folk som är autistiska som berättat att de inte har ögonkontakt för att de är autistiska men trots det väldigt gärna vill prata med mig. Jag har blivit lättad av informationen och fått större förståelse för kompromissen i kommunikationen med dem. Jag undrar om inte botoxade personer skulle behöva exakt samma sak. De skulle behöva få information från sin kirurg att "Du kommer få ett estetiskt tilltalande utseende på foton, men eftersom vi kapar bort ett av uttrycken som vi lärt oss identifiera som barn, så kommer du att väcka obehag i relationer. Så det är viktigt att du förklarar när du är genuint glad och visar på att du är förlamad i dessa muskler." Många pratar om hur snygg man blir, men få pratar vilka olustkänslor det kan ge av inte inte kunna läsa av personen. Ni har lärt mig att jag inte ska länka till någon som har botoxat sig och absolut inte döma. Och det gör jag inte. Jag gillar människor trots att de har botoxat sig, jag gillar bara inte olustkänslan som ibland kommer av att man inte kan läsa vad det känner. Hur känner ni?
