Häromdagen skrev Isabella om det hon kallar rabiesfeminister. Jag skrev om det 2009 efter jag blev utskälld av en skara kvinnor som kallade sig feminister. Jag tycker de var manshatande galningar och jag kunde inte stå under ordet feminist med dem. Jag ville heller inte förkasta ordet feminist så jag döpte den lilla manshatande skaran som inte på något sätt är representativ för oss feminister, för rabiesfeminister. Så här skrev jag då. Jag har nu insett att det finns feminister och sen finns det rabiesfeminister. De sistnämnda är de som ständigt hittar fel på uttalanden, sedlar och män: 1.”Det är förnedrande att få och ge en komplimang - det objektifierar kvinnans kropp!!!” 2. “Det är fel att det är män på 1000-, och 100-lappen då kvinnan bara får skylta 50-, och 20-lappen!!!” 3. “Det är fel att säga jämställdhet mellan alla, ordet får endast användas när det gäller kvinnor som är jämställda män - invandrare får säga jämlika istället!!!” För ett tag sedan var jag inbjuden att prata om min bok “Härskarteknik - den fula vägen till makt” för ungefär 30 kvinnor där majoriteten var politiker och genusvetare. Jag har aldrig träffat en sån arg och tillrättavisande publik. Många hade läst boken och det var inte därför att hylla den utan snarare korsfästa författaren. Jag har, till skillnad från Berit Ås, inte ett genusperspektiv på mina härskartekniker, det är istället breddat till alla människor (etnicitet, hudfärg, sexualitet, position på jobbet etc - Alla kan förtrycka och bli förtryckta). Vad är det för skitsnack att man inte får ge kvinnor komplimanger om utseendet? Jag vill ha och ger komplimanger dagligen till män och kvinnor. Objektifierar jag dem, eller kan man bara objektifiera kvinnor, är vi av naturen offer? Jag tror vi blir det om vi betraktar världen så och män som monster. Hur orkar man hänga upp sig på sedlar? Ja det är bara kvinnor på de lägre sedlarna, men om vi breddar från genus- till humanistperspektivet så kan man undra; hur många mörkhyade ser vi på sedlarna? Inga, och jag skiter fullständigt i det, det finns annat i världen och i livet som oroar mig. - Jag tycker att människan ska vara jämställd människan, sa jag. - Nej, kvinnan ska vara jämställd mannen. - Men ska inte en svart få vara jämställd en vit? - Nej, det heter jämlik, rättade hon allvarligt. - Men förstår du problematiken med att säga att man som svart vill vara lik en vit? Vit är vackert men svart med, de vill inte vara lik någon annan utan jämställda. - Att använda ordet jämställd som du gör är som att ta en kiwi och kalla det banan. Vi inrättade betydelsen av jämställd på 60-talet, du kan inte komma här och inkräkta på vårat område, sa kvinnan förbannat. Hur orkar man vara så förbannad på de som eftersträvar exakt samma sak? Jag fokusera visserligen inte på sedlar och ordval utan istället tittar jag på handlingar. Jag tror inte att män automatiskt är onda för att de har fördelar i samhället, det finns fler än kvinnor som kämpar för jämställdheten. Men rabiesfeministerna kommer inte få hjälp av dem som de automatiskt hatar på grund av ett kön. Snacka om att bita sig själv i svansen. Har de inte en farfar, bror eller pappa? Hatar de dem med eller säger de som smygrassar säger till mig “du är annorlunda, men resten kan dra åt helvetet”? Stackars hatade män.. Jag tror att det finns de som vill vara en arg minoritet med världen “mot” sig när det i själva verket är dom som är emot världen - världen förstår inte riktigt varför och/eller har andra saker för sig än att lyssna på galna kvinnor med fradga och gnisslande tänder. Det är för övrigt en dålig retorik att ständigt peka på folk istället för på det man strävar efter. Ska man slopa feminismen? Nej absolut inte, det går inte att förneka att män har det bättre än kvinnor globalt och jämställdhet mellan dessa bör eftersträvas. Men att vara för kvinnor behöver inte göra att man är emot män. De som är emot män och ser samtliga som förövare är inte feminister de är antimän och det är ngt helt annat. Jag tänker inte sluta använda jämställdhet på det sätt jag gör för att betydelsen lagstiftades på 60-talet. Sverige ser inte ut som då och ordet är fritt. Jag tänker inte slopa ordet “feminist” för att de finns dem som felaktigt kallar sig det. Det finns många fantastiska feminister. Jag säger som Wollstonecraft: I do not wish women to have power over men, but over themselves. /Elaine Bergqvist I Andra skriver intressant om retorik och samhälle. Det här inlägget skrevs måndag, februari 16, 2009. Tags: Elaine, feminist, män, pajkastningsretorik, retorik
