Jag har kommit på mig själv med att vara rätt känslig för folks tankar om mina tankar. Jag vet vem jag är, vad jag menar och vad jag tänker. Men när ens intentioner, tankar och känslor feltolkas så känns det som ett mindre övergrepp. Jag äger ju mina känslor och om de feltolkas och sätts en stämpel på mig så blir jag irriterad. Jag vill sluta vara det. Jag ville vara den som tänker "Jahopp" om jag feltolkas och sen fortsätta göra sånt som får mig att må bra i vetskap om vem jag är. Som på instagram la jag upp den här bilden på mig själv. Berättade hur jag levde ohälsosamt och gick upp 29 kilo under graviditeten. Ohälsosam har många definitioner och resultat, men min följd blev att jag fick 29 kilos bukfett. Så kommer folk och säger att jag "fatshamar" när jag pratar om mig själv. De säger att smal inte är hälsosamt när jag inte ens omnämnde mig som smal på det högra kortet. Jag var stark och hälsosam. Jag var tillbaka på min ursprungsvikt och hälsa, fast något starkare. Varför provocerar hälsa så mycket? Varför tar folk åt sig om någon visar sin livsstil och är stolt över den? Varför får de för sig att är man stolt över sig själv så betyder det per automatik att man ser ned på andra? Det är så jädra märkligt för mig. - Jo, men Elaine det kan finnas dom som tar illa upp av att du berättar hur mycket du tränar." Ja, men då får dom säga det själva precis som jag satte ned foten åt de rasistiska poliserna. Jag kan inte gå runt och leva hypotetiskt, jag måste leva och få berätta om mitt liv utan att behöva trippa på tå för om min livssyn eller livsstil ska kränka någon. Sen ska jag jobba på att bry mig mindre. Jag vet vem jag är, vad jag tycker och känner. Så tycker du att jag är en häxa så får det vara så, men jag har som mål att inte göra det till mitt problem.
