Jag har aldrig förstått formuleringen "vem tror hon att hon är egentligen?!". Jag har stått bredvid den surmulna varelsen och tänkt: "Hon tror att hon är fantastisk. Det är väl fantastiskt?! Eller?" Vad är det som är skadligt med ett bra självförtroende? Att en person ger sig själv en massa komplimanger inför andra? Vad är det som är så provocerande med det? Jag har gett mig själv extra mycket kärlek idag och är extra noggrann med att inte ta nån skit heller. Därför vill jag poängtera för er som blir provocerade av mitt självförtroende: Att jag tycker att jag är bra betyder inte per automatik att jag tycker att du är dålig. Det finns massor av människor jag höjer upp till skyarna, men emellanåt höjer jag upp mig själv också. Varför? För jag tycker att jag förtjänar det. Så kära bloggvänner som provoceras av mitt självförtroende vare sig ni vill det eller ej. Jag vill ge er ett tips från hjärtat och i all välmening. Istället för att bli irriterad på mitt självförtroende så ta den energin och säg något snällt till dig själv. Varför? För att du är så jävla bra! /Elaine, tittar på en annan jävligt bra varelse på tåget hem från Uppsala.❤
