När Gustav och jag satt och åt femrätters på Saltmagasinet i Västervik härom veckan så diskuterade vi vänner - gamla gäng vs varierade kompisgäng. Jag har bytt kompisgäng massor av gånger i livet. Det är inte så att jag har gjort det medvetet, jag har bara flyttat till andra länder och kommit i andra livsbanor än de andra. Det har aldrig varit så att jag blivit ovän med något gäng. De flesta av mina närmsta vänner är likadana. De har olika kompisgäng som de hoppar mellan. Det som jag tycker är slående med de som hoppar omkring och de som har haft ett och samma kompisgäng hela livet, det är den sociala kompetensen. Jag kanske är fördomsfull, men det är i alla fall min upplevelse. De som träffar olika människor behärskar fler sociala koder medan de som hänger med samma kompisar hela livet egentligen bara behöver behärska de interna sociala koderna. Jag tycker jag märker de med dom som bara hänger med samma, det är som de fortfarande går i 1:a ring i gymnastiet eller i högstadiet. Det är samma uttryck, samma jargong, ja samma allt. Det är nästan lite oroväckande. Känner ni samma sak när ni träffar gamla kompisgäng från förr? Kan ni också känna lätt obehag över att de gamla sociala rollerna är tillbaka och din sociala roll som du inte har haft på flera år kommer plötsligt ovilligt tillbaka. Jag vill gärna behålla mina vänner livet ut, men jag vill också träffa nya och framför allt inte tappa förmågan att knäcka andras sociala koder. Jag är fundersam om det jag skriver är fördomsfullt eller sant... /Elaine, på bio med gamla och nya vänner.
