Hon är himla fin den där Linda Sundblad. Vilken röst och vilket hjärta hon har. Bara av att läsa det här blogginlägget så får man känslan av henne. Hon är Amandas allra närmsta och bästa vän. I helgen fick jag inte bara se Åland utan jag fick också se Amandas och Lindas vänskap. Sån himla fin vänskap, den påminner mycket om min och Danielas. När man känner varandra så väl att ord inte behövs och missuppfattningar sällan uppstår. Blir en arg så är det för att en fattar precis hur den andra tänkt och därför blir heligt förbannad. Och så blir en glad sådär från djupet av hjärtat för att en fattar precis hur enormt mycket kärlek som låg bakom den där tillsynes pyttelilla gesten. Deras vänskap önskar jag att alla hade. Jag är så glad att jag har den vänskapen. Jag är så glad för Daniela. Vi har gått igenom så mycket och ändå blir vi bara bättre och bättre vänner. Vi blev bästa vänner som tonåringar och nu är vi två kvinnor. Vi och vår vänskap har mognat. Jag undrar hur det kommer vara när vi är pensionärer... Förmodligen helt underbart. /Elaine, är väldigt förtjust i ordet "en" framför "man" för det påminner henne om hur hennes älskade farfar Arne pratade.
