Visste ni att i Sverige så gifter 40.000 varje år. Bröllopsklockorna ringer och alla är glada. Men 20.000 skiljer sig varje år också. 50% av alla par separerar. Jag tycker det är en sorglig siffra som självfallet kan innebära lyckliga separationer. Jag och Gustav har snackat om det några gånger och kommit fram till att det måste innebära att sannolikheten är rätt stor att 50% av de par man känner kommer att separera. Jag tycker det känns jättetrist att tänka på. Ännu värre att det faktiskt har börjat att hända. Vänner och bekanta separerar och under småbarnsåren. Det är inte 50% än men det är ett gäng. I långvariga relationer där det dessutom finns barn inblandade så måste det vara så uppslitande. Inte bara för paret utan också vänner och familj. Som i mitt fall kan jag undra vem jag ska stötta av dem som separerar, de har ju blivit mina vänner båda två trots att en av dem var det först. Jag stöttar båda två, ringer och kollar läget och ger råd så gott det går. Det fina är att de uppskattar det. Det är tur att vi har dig Elaine sa hon mitt i allt och det värmde. Jag hoppas att de får det att fungera och går det inte så hoppas jag att de blir den procenten som tillhör de lyckliga separationerna. Hur är det i era kretsar? Håller alla ihop eller är det fifty fifty?
