Det är så obeskrivligt skönt att ha Stefan hemma i Sverige. Jag saknar ord för det. Både han och jag har haft lite tufft på varsitt håll. Vi har båda landat och accepterat de bakslagen och det blir så mycket lättare att leva med lite tuffare omständigheter om man vet att man har dem man älskar med sig. Jag vet att jag har alla jag älskar med mig, men det tog några år... Nej, det tog hela mitt liv att samla dem. Dom är så många. Varannat inlägg så skriver jag att Meryem är min bästa vän, ett annat Daniela och ett annat Stefan. Sanningen är ju att alla mina vänner är mina bästa vänner (det vet dem tack och lov), men jag tycker om att skriva om en i taget. Och i relation till alla vänner jag haft genom livet så är de jag har nu allra bäst.
