Jag klev upp efter Fredrik Skavlan och före Tony Blair. Inte en lätt match när det är två tunga namn som alla känner till. Jag var ganska så nervös, men sneglade på Skavlan innan han klev upp på scen. Han såg runt omkring sig, 1000 personer hade samlats för att lyssna på oss, sen tittade han på mig och himlade med ögonen. Jag: Är du nervös Fredrik? Han ler: Ja! Är inte du? Jag ler: Absolut! Fredrik är en otroligt sympatisk person som vågar dela med sig av sina brister. Nästan samtliga klipp han visade var exempel på misstag som han lärt sig massor på. Jag gillar det, när man berättar att man har brister och inte är rädd för att visa dem. Det är så många som fluffar till sina liv när vi människor älskar när folk är just mänskliga. Sen kan man ju alltid sträva mot att bli gudomlig. Skvalans föredrag var väldigt intressant, inte minst för mig som retorikkonsult. Han sa bland annat att programledare måste inse att de inte ska briljera i tv, de ska få gästerna att briljera. Han visade ett klipp där Robbie Williams fullkomligt tar över rollen som programledare, Skavlan får inte en syl i vädret. Den "intervjun" är den som Skavlan fått mest beröm för. Gästen ska briljera - inte du. Här står vi efter Skavlans föreläsning och innan min. :) fortsättning följer.... /Elaine, tycker att hon borde ha hypnotiserat Skavlan så han förstod att han ska bjuda henne till sitt program.
