Jag är så glad att Gustav är gosig med Matheo och att Matheo är en gosig varelse. Han blir aldrig avis när hans päron pussas och kramas utan han blir bara fnissig och får något glatt i blicken som att han fattar att det är kärlek och det är bara att mamma och pappa kramas. Jag är så glad att han får växa upp med att se två kärleksfulla föräldrar för det ger en bra bas för att hitta sund kärlek i framtiden. Jag är så glad att min mamma lämnade min pappa för då blev jag inte formad av någon skev eller destruktiv kärlek utan fick drömma om en egen. Jag fick drömma om Gustav. Jag älskar dessa två så mycket att hjärtat värker. Sen kan båda driva mig till vansinne också. Såklart. /Elaine, lämnar sina goskillar i soffan och åker mot Olof och restaurang Pontus.
