Jag tittade Matheo i ögonen och sa att jag går nu, pappa kommer och hämtar dig i eftermiddag. Han lyssnade, gick till Lena och vinkade hejdå. Det är första gången som Matheo inte gråter när jag går. Den lättnaden och den glädjen som jag känner nu är obeskrivlig. Både min son och jag har vuxit några centimeter. Men jag tror att det är för att vi övat på "hejdå-biten" hela helgen. Så skönt! Jag tror också att vi tog en lugn lyxmorgon med favoritfrukost, lek och lite Stadens hjältar och massa kramar gjorde att Matheo kände sig lugn. Jahopp, vad kan jag säga mer? Jo att det här med att måla naglarna själv är så kul och vad jag sparar pengar på att skippa manikyr. Jag vill ju ändå bara ha korta naglar så det känns lite onödigt. Sen är det så kul att måla själv. Jag är en late bloomer när det gäller nagellack helt enkelt. /Elaine, hoppas att barnen på förskolan är snälla mot varandra.
