Jag går upp packar med mig bröstpumpsväskan, åker i väg och jobbar, i varje ledig stund under jobbdagen sitter jag ca 40 min och pumpar bröstmjölk. Sen kommer jag hem avlöser Gustav som går till gymmet och jag får gosa med Matheo. Sen kommer Gustav hem och jag har hunnit bli hungrig och irriterad över att ens behöva gå till gymmet hungrig. Men alternativen.., finns inte. Jag går till gymmet, sur som ett bi. Kommer hem så hungrig att jag inte är hungrig längre. Äter för det ska man. Ser på ett ostädat hem och tänker att det borde finnas roligare saker att tänka/göra på en fredagkväll. Går och lägger mig med min pöjk, sover halvtaskigt hela natten. Går upp nästa morgon, tar med mig bröstpumpsväskan och så fortsätter det.... Ni vet alla som säger att livet tar slut när man får barn. Det stämmer inte generellt. Men idag känns mitt liv inte så jävla spännande alls. Jag vill tänka på annat än städning, tvättning, bröstpumpning, matlagning. Men tiden är så knapp att det inte finns utrymme för annat. Jag är så oinspirerad idag att jag kan dööööö! Och så får jag så dåligt samvete när jag tittar på Matheo för han är det bästa som har hänt mig. Det är bara det att en massa tristess råkade komma på köpet. Jag är trött på att konstant vara trött. Nån som känner igen sig? Jag är så träningsOmotiverad att jag skulle kunna sparka ner den här skylten. Men den sitter för högt upp så jag kan lika gärna gå in och träna. /Elaine, är inte i harmoni med sitt gym idag.
