Matheo kallar sig själv för Tetto. Det är gulligt. Att han numera vill ha mina vantar när vi går ut är ännu gulligare. Så här såg det ut igår. Jag blir så inspirerad av Matheos och andra barns sätt att tänka. Om han vill ha på sig ett par jumbostora vantar, varför inte? Och om han vill ha mina skor när han går ut, varför inte? Jag kan titta på Matheo och dra det till mina egna livsval. Vad hade jag gjort om jag sett bortom samhällsnormen. Vilka vägval, hobbies osv hade jag gjort? hade jag gått i världens största skor eller kanske valt att jobba som lindansare istället? Det är i alla fall värt en tanke. Vad hade jag gjort om ingen hade svarat "nej" eller "så kan man inte göra", om precis allt var möjligt. Vad hade du gjort? Om du får veta att du inte kommer kunna misslyckas vilka val hade du gjort då? /Elaine, kommer inte se på sina Dr Martens på samma sätt.
