Två nätter i rad har han gett ifrån sig ett förvrängt ljud, jag har vaknar och märkt att han försöker andas. Det låter som han fastnar i en snarkning och inte vet om han ska andas med näsan eller munnen och fastnar där. Jag lyfter ju upp honom i panik och så börjar han andas igen. Det är SJUKT läskigt, det blir som det var när han var nyfödd. Jag kollar andningen 13 gånger i minuten. Jag har knappt sovit i natt. Han är rätt snorig, kanske har med det att göra? Han sover mellan mig och Gustav, jag ser alltid till att han inte är för varm. Vad kan det vara för fel? Jag vet att det är normalt med små andningsuppehåll, men det här är inte samma sak. Han flimrar med ögonen, sträcker med små skakiga händer och man verkligen ser hur han kämpar för att börja andas. Känner ni igen det här? Har googlat och läste något om förkyldningsastma, kan det vara det? /Elaine, önskar för tillfället att Matheo var 10 år men full andningsförmåga utan risker för PSD.
