Jag tog mig hem till Gillis och Bella innan hämtningen på föris. Det är så härligt för vi har som vår egen lilla mammagrupp. På nätet förekommer vilda diskussioner om Bellas ställningstagande mot feministen, i hennes soffa sitter en feminist och hennes vän. Men det var inte det vi pratade om, vi pratade om vår vänskap. Hur det kan gå veckor utan att vi ses och ändå så har vi den där grundtryggheten för varandra. Behöver aldrig ursäkta att vi inte har ringt eller setts, vi vet var vi har varandra. Det är inte alla så har det så och heller inte alla jag har det så med. Frekvensen är inte det min vänskap bygger på utan det är djupare än så trots att det självfallet skulle vara kul att ses lite oftare. - Jag är så tacksam för dig Elaine! Vi är olika, men det är det som gör att vi får ut så mycket från varandra också." - Ja, men så är vi också väldigt lika på andra sätt Bella." Vi drack te och bubblade vidare om moderskapet och framtiden. Jag sneglade mot hennes böcker och där låg våra böcker ihop över alla andra böcker. Det är sånt Bella gör i förbifarten utan minsta tanke, men som värmer så gott. Medan folk inte kan förstå hur vi kan vara så olika, kritisera varandras åsikter och samtidigt vara vänner så sitter vi där på varsin sida av soffan och klurar på hur folk lyckas isolera sig till människor som är identiska med dem själva. /Elaine, rör sig mot föris för att hämta sin knodd.
