Farfar och jag för 30 år sedan. Farfar och Matheo för två veckor sen Du börjar bli skruttig, men oj vad du lös upp när du fick hålla i ditt tredje barbarnsbarn Matheo. " 'Matheo', vad var det för fel på 'Henry'" frågade du oss bekymrat men tittade sen ner på Matheo igen och sa med gråten i halsen att: Men söt det är du i alla fall, trots ditt namn." Det är farfar i ett nötskal. :) Farfar mår bättre sedan sin stroke, han kan prata, hänger med och kan nästan gå. Men häromdagen ramlade han och bröt höftbenet. Det gick ändå bra, han låter pigg över telefon och så. Jag vill så gärna hälsa på honom på sjukhuset, men det är risky att ta med nyfödda till sånna miljöer. /Elaine, tycker det här med livspusslet har blivit himla svårt och ändå är det bara början...
