Godmorgon mina fina! Igår bröt jag mot rutinerna å det grövsta. En av mina gamla vänner som jag var ”bill och bull” med en gång i tiden kom över med sin lilla son igår. Vi hade så mycket att redan ut kring varför vi kom av oss och varför det varit så sårigt mellan oss de senaste tio åren. Tokigt egentligen men vi löste upp alla knutarna och pratade om orsaker till att det blivit som det blivit. Hur hon kände sig utfryst som singel när jag skapade familj och hur jag trodde hon var ointresserad av mig när jag gjorde det, att hon såg mig som tråkig. Tänk så fel jag hade. Jag i en frisyr jag aldrig haft Barnen sov och hon drack vin, jag drack te i en perfekt balans och acceptans. Vi utbytte förlåt, förståelse och ”vi börjar om”. Det var så himla fint för vi var verkligen som systrar en gång i tiden och det var som vi hittade tillbaka igår. Så himla läkande och skönt. Tänk att det kan vara så sårigt så länge och sen löser det sig när man vågar prata om det. Vågar, orkar och tillräckligt tid för att man förstår både sig själv och den andra. Från det ena till det andra så sa en frisör jag går till ibland att jag måste ha andra frisyrer. Han sa att han googlat mig och jag haft samma styling i ett decennium. Då sa jag ”do what you want” och så blev håret guldigt orange. Haha! Nästa gång vill han göra mig blond, sen rödhårig, sen pratar han om blått! Haha, jag tänker inte säga att jag går från en old lady with same hairdue till en kvinna med 40-årskris. 😅. Jag gillar inte ordet 40-årskris. Bättre med 40-års-fri - lite, jag gör som jag vill❤️
