Kolla på dom här två. Hur städade, smooth mathafathas, koll på läget, allt under kontroll ser inte dom att vara? Ok, han till vänster har lite minen "det var jag som fes men säg inte till nån" och hon till höger, en pinne i rumpan. Men förutom det - allt under kontroll. Så därför var Hugo och jag så självsäkra när vi bokade en familjepizzadejt bara sådär när vi sågs på Crossfit Nordic. Spikade datum och allt! Vi kände oss uppstyrda, ordnade och coola som fick meddela våra respektive vad som gällde i kalendern denna gång. Hur det gick kan ni läsa här. Och varför det gick så är för att Hugo och jag är rätt lika. Vassa knivar på jobbet, dementa damer hemma. Kan inte det här med datum, klockslag eller bokningar. Men så har vi blivit tillsammans med de här två. ❤️ Jag vet. Dom ser suspekta ut men det är dom som ser till att Hugo och jag inte steker blöjor istället för falukorv till middag. Typ. Ibland kan jag undra om Gustav inte har hemligt betalt från kommunen för att vara tillsammans med mig. Att han egentligen är en under-cover-vårdare som ser till att jag får ett sånt normalt liv det bara går under mina stackars omständigheter. Han går efter mig här hemma och säger de mest enkla sakerna lite väl pedagogiskt...: "Man stänger kylskåpet såhär" "du kan slänga strumporna i tvättkorgen istället för bredvid" "glöm inte att låsa dörren när du går hemifrån". Värst var när Gustav slutade säga alla sånna saker och istället satte upp en lapp på ytterdörren där det stod "kolla att kylskåpsdörren är stängd, blås ut ljusen, lås dörren". Då kände jag mig lite som Einstein, fast tvärtom. Det har blivit bättre. Tack Stockholms kommun...
