Tillbaka till Jaqueline och Jonas landställe. Så himla mysigt! Jaqueline som jag "raggade" upp på ett kalas Matheo var på. Jag kände att man mer och mer hängde med "kommer på köpet människor" som barnens kompisars föräldrar och mindre med de vänner man så omsorgsfullt valt själv genom åren. Fick lite panik men så hittade jag Jaqueline! Henne fick jag minsann fråga chans på själv! Här i barnens koja på landet! Vi har det så himla bra här. Jaqueline och Jonas har lite blivit det Crille och Jossan är för oss. Familjerna man hänger, reser med och som man krascha på soffan hos utan att det känns akward. Gustav och jag har nu drömmar om ett eget landställe i framtiden. Gärna högst en timme bort från stan och gärna med ett gästhus så man kan ha besök!