Jag: Stefan, vet du vad en youtuber är? Stefan ger mig ett fånigt leende, skrattar och viftar bort frågan som trams med handen. Jag ler men envisas: Vet du? Stefan ler ännu större: Nej det vet jag inte. Sen himlar han med ögonen diskret och leende. Han säger att han har viktigare saker för sig än sånna där "youtubers". Fast han säger det inte högt. Han är fin den där Stefan. Han är tillfreds. Han är lycklig. Han låter ungdomarna ha sin tid utan att känna sig gammal eller avfärda dem som trams. Han tar en sipp av sitt glas röda vin. Min fina Stefan.