Veckans bästa: Vädret och sällskapet igår. Att vi fick ledigt och sommar på samma gång helt ljuvligt. Jag tog ut kuddarna och dukade upp fika och glass. Jenny och David kom över efter lunch och vi stannade ute hela eftermiddagen. ÅRETS BÄSTA: Att jag har börjat på Afrobeat! My god vad kul det var. Det är 13år sedan jag gick på afrikansk dans. Afrobeat är helt nytt för mig, jag var så lycklig! Just nu dansar jag typ vals jämfört med de andra som tar ut allehanda rörelser där jag bara försöker sätta fötterna på rätt punkter😅 Till nästa gång ska jag försöka ta ut rörelserna mer. Veckans fan vad modig jag är: Jag anmälde mig till en kurs där de andra redan hade gått fler gånger. Men jag använde det gamla knepet att istället för att tänka ”jag är sämst” så tänkte jag ”jag har mest utvecklingspotential”. Det är verkligen ett life hack eller mind hack för positivt tänkande! Veckans mind hack för positivt tänkande: När alla kan mer än du gläds åt hur mycket du har att lära dig! Veckans husprogression: Jag vågade ju anlita mig granne Ellinor att röja och planera plantering i vår trädgård. Hon har börjat och nästa vecka ska jag visa allt hon gjort so far! Men det är en långsiktig plan, det kommer ta nåt år men jäklar vad fint det kommer bli! Uppfarten kommer ha dessa! Men nu är dom små små bebisar som ska tas hand om. Veckans äntligen klara: Pannrummet är ett bastu och spa rum nu. Elektrikern ska komma i eftermiddag och installera allt. Alltså! Jag ska visa er före och efter bilder sen och precis hur jag tänkte med svart tak, svarta rör, blått kakel á Marakesh style osv. Veckans tacksamhet till er: Att jag får dela med mig av alla konstigheter jag känner med socker, aspartam och dylikt och få information av er som är diagnosticerade med adhd. Jag är så glad att man kan få undra och fråga er och få svar. Det är väl skillnad att svänga med diagnoser och faktiskt genomgå en utredning för det och undra om man har det. Jag tycker jag har blivit mindre funktionell när jag närmat mig 40. Allt jag hållit kontroll har blivit svårare. Men det kan vara utbrändhet, trauman från barndomen men jag är i alla fall glad att jag vågar fråga och ni är så snälla och svarar utifrån era erfarenheter utan att döma mig. Tack❤️