Jag kommer väl att betraktas som den kvinnliga motsvarigheten till mansgris när jag skriver detta. En tvättäkta kvinnogris. Och ni män som tycker att jag är det är varmt välkomna att protestera mot blogginlägget. Min ursäkt kommer lite längre fram. Jag hittade några dagboksblad som fick mig att le. Det handlar om tre olika pojkvänner, en jag blev ihop med som var bra, en som var dålig och en jag gjorde slut med som blev bra efter jag hade lärt honom – och tröttnade såklart. Alla är skrivna som ett brev till deras exflickvänner eller framtida flickvänner. Någonstans innerst inne hur hentänkande jag än vill vara så tror jag att kvinnan många gånger gör mannen i ett heterosexuellt förhållande. Jag vet, jag veeeeeet, det är fördomsfullt, men ha i beaktning att jag är uppväxt i ett matriarkat – kvinnorna bestämmer i min släkt på båda sidorna. Jag kan inte hjälpa att jag ser det så! ;) Så att jag med tio års mellanrum behöll samma syn på det tycker jag ändå var lite fnissigt. 2005-05-15 Resten läser ni här Jag har övrigt hittat en dagbok från 2006, den med han som dumpade mig så hårt. Kommer bli en del singel och hjärtekrossinlägg framöver.
