Gustav spelar tv-spel med allvarlig blick. Jag: Har du tänkt på tapeten jag föreslog. Gustav tittar upp aningens förundrad och förvånad på samma gång och svarar: Nej. Vi tittar på varandra en kort sekund och är helt oförstående till varandras egenheter. Men så faller vi tillbaka. Han i sitt värdelösa tv-spelande och jag i mitt värdefulla tapetfilosoferande. Båda överens om att det vi gör är mer värdefullt än det den andra gör.
