Jag är på väg till träff nummer 3 i utredningen. jag har 4, 5 och 6 nästa vecka. Jag vill inte vara den som slänger med diagnoser, det ironiska är att jag har gjort det historiskt OCH fått kritik för det. Sagt att jag har ”en släng av adhd”.. well. Trots att vi bara haft två träffar och diverse formulär ifyllda så fick jag preliminärt svar som gjorde mig enormt lättad, för jag var - som en av er skrev - så rädd för att de skulle säga att jag inte hade något att ”det är bara DU”. Varje bok om adhd jag läser är som en biografi, det finns inget jag inte prickar i förutom trummande på bord och annat, men det kanske är mer typiskt för män. De sa i alla fall ”Jag har pratat med ***** nu och vi är överens om att det finns mycket som talar för att det kommer att landa i en adhd-diagnos och det är väl så mycket vi kan säga i nuläget” Jag vet att ni förstår min lättnad. Nu handlar det bara om att få det graderat i antingen lindrig, måttlig eller svår adhd… Det är det som är det andra sidan av myntet. Jag blir så ledsen över allt jag gör, misslyckas med och orsakar varje dag. All ansträngning min hjärna gör för att genomföra jobbet, fungerande räddningsrutiner jag har byggt i 15års tid. Men inte bara det, vardagen. Så här glad var jag när jag fick den preliminära diagnosen. Så här bedrövad känner jag mig om dagarna då jag glömmer matlådor på nån bänk. När jag bråkar med nån random som kört för fort vid övergångsstället eller råkar säga det jag tänker och folk himlar på ögonen. Eller när jag spontanköper något jag verkligen inte behöver. Då känner jag mig så här och ser ut så i slutet av dagen. Sanningen är att jag känner mig så bedrövlig varje dag för ny ser jag alla symptom. Det är på en bisarr nivå. Jag hade ingen aning att jag var sån själklar. Jag måste ta bort beskrivningar jag haft. Tidsoptimist - ADHD Njuter av fem glassar på raken - ADHD Brasilianskt temperament - ueah right, ADHD Kan inte skapa struktur men mår bra av att få det - ADHD Ljudkänslig - ADHD Pratar först tänker sen - ADHD Städmani och får kick av att rensa - ADHD Känner man igen sig i ovan så kan jag säga att det är inte på en light liten trivsam nivå utan riktigt gravt. Särskilt de tre sista. Gud jag ska sluta klaga. Allt det här är bra, jag får svar och lite förtvivlan på samma gång på all tid som gått. Jag ser vad ni skriver. Jag är så så tacksam. Det här är en av de tuffaste sakerna jag gått igenom. Livsförändrande och jag får omvärdera hela min person, dra bort delar för de är inte jag, de är adhd. Men tänk om jag tycker om ADHD, tänk om jag får ett fungerande liv och kan sluta ta medicinen en vacker dag och ha en livsstil som hjälper dopaminpåslaget? En dag i taget. I dag säger jag tack, till er. Tack❤️
