Gustav och jag sitter på en formell middag med politiker och diplomater. Vi sitter inte tillsammans utan med varsin bordsdam/herre. Lite spännande placering eftersom bordsherrarna och damerna sitter mittemot varandra istället för bredvid. Helt plötslig lutar sig min bordsherre med sig över bordet och smeker min arm med dimmig blick. Gustav rusar upp och springer mot min bordsherre. Gustav: Ta bort handen från henne innan jag amputerar den!!! Herren sitter och gapar. Gustav: Och ser jag att du så mycket som tittar på henne så kommer jag sticka ut ögonen på dig, det bli medeltida bestraffning! Sen vaknade Gustav! :) Det här var Gustavs dröm i natt, jag tycker det var sjukt roligt men det är nog mest för att jag känner honom. Han är nämligen den lugnaste personen på jorden utan ett uns av svartsjuka i sig, därför blev det så skoj. Jag är nog den som är svartsjuk av oss speciellt här i Brasilien. Vollybollspelarna dödar mig och triggar svartsjukan... Man får inte vara sådär snygg! /Elaine, lite svarsjuk i Brasilien
