Jag läser senaste numret av Måbra och kastas tillbaka till tiden då jag slutade koppla sex till övergrepp. Efter tre års celibat så var jag redo att... sluka män. Det var faktiskt en härlig tid att få leva nunnelivet och sen gå över till den kvinnliga motsvarigheter till Casanova. Det var så skönt att inte längre vara rädd för att bli avvisad. Jag fattade vad sex kunde vara, bara sex. Jag behövde en sån tid. Sen kanske man sårade en och annan men det var ju vuxna män som kunde ansvara för sina egna känslor. Man kan säga att jag levde livet. Jag ska helt ärligt säga att när jag såg Gustavs profilbild så trodde jag bara att vi skulle ligga. Men jag insåg att han var mer än en snygg snubbe när vi sågs. Den där blicken och jag tappade andan rätt fort. Det är för mig så märkligt att jag slutade vara kär i honom i nästan två år under vårt förhållande. Att mina trauman tog över hela mitt känslorum och han fick inte plats. Jag är så glad att han var kvar på andra sidan av det hela för jag älskar honom mer än allt annat på jorden. Tidningen med intervjun finns ute nu.❤️
