Han borde inte somna nu, men jag kunde inte låta bli. Han borde sova i sin säng, men jag kunde inte låta bli att låta honom somna hos mig. Nu när han både går och springer så är det sällan man får sig en gosstund. Nu har han legat hos mig i trettio minuter och jag kan inte låta bli att låta han sova vidare. Jag har en noja för livets gång och hur det kan gå så fruktansvärt fort. Har fått för mig att nästa gång jag blinkar så är Matheo tonåring som inte är intresserad av att hänga med sin mor längre. Kanske alla föräldrar som ständigt säger det går så fort. Nåväl, den här tuppluren som Matheo tar får gärna gå långsamt.
