Matheo och jag låg och drog oss länge i morse. Jag var ju borta från honom så länge igår att när jag kom hem från talarnas julfest så hade jag gråten i halsen när jag tittade på Gustav och sa. "Det känns som jag har missat Matheos barndom!" Gustav tittade på mig, hans alldeles egen dramaqueen till fru och så sa han: Elaine, du har varit borta en dag, inte ett år." Det är så skönt att ha Gustav och att han är så lugn när jag svävar iväg. Julfesten igår var i alla fall toppen. Jag älskar föreläsarbranschen och generositeten som finns där. Ingen konkurrens utan vi ser bara varandra som kollegor. Många har att lära sig från den branschen. Det enda som retar mig i vår bransch är talarförmedlingarna som tar alldeles för mycket betalt för att svara i telefon. Jag jobbar inte med dem längre eftersom jag och många andra föreläsare har blivit lurade lite för många gånger. Det diskuterade vi igår. Föreläsare som Kay Pollak, Olof Röhlander, Stefan Einhorn, Johannes Hansen, minnesmästaren Mattias Ribbing, och såklart festens värdar Annika R Malmberg och Göran Adlen var där. Här är jag med Göran. Nej nu ska jag till gymmet för andra gången denna vecka. Målet är tre gånger.