Jag har precis lämnat de två familjemedlemmarna som står på benen och är pigga - Evelyn och Pascal. Gustav är sänkt, helt sänkt. Jag har varit sjuk i en vecka nu. Har ställt in alla möten och stannar hemma med Pascal som också har feber. Vi var de sista tre som skulle få detta i familjen. När jag lämnade av Evelyn så verkade hon rätt taggad på att vara på förskolan. Hon log mot mig och vinkade hejdå medan hon glatt tittade på alla barn som sprang omkring. Knut kom fram och klappade Evelyn på kinden❤️. Jag oroade mig för vem hon skulle leka med, men hon är ju inte där än. Få tvååringar är det, men snart så. Och då får man ju bara hoppas. Ni funkis föräldrar vet hur hjärtat värker för barnen när det gäller vänner. Det kan även värka för andra såklart. Oh well, hem och vila.
